Vet du var Gårda ligger?

För ett antal år sen var jag inbjuden som talare på ett frukostseminarie i Göteborg. Platsen för evenemanget flyttades från en lokal i centrum till ett företag i Gårda och arrangören frågade mig om jag visste var Gårda låg.
- Självklart känner jag till området, svarade jag raskt, jag har ju bott i östra Göteborg sen jag började på Teknisk Fysik Chalmers 1987!
På dagen för mötet var det göteborgskt regn (från sidan) och jag bestämde mig för att ta bilen till parkeringen vid Valhalla och sen vandra till mötesplatsen, som jag placerat bredvid brandstationen på min mentala karta. Efter ungefär 20 minuters förtvivlat letande och några osande förbannelseramsor, insåg jag att jag skulle komma för sent till mitt eget föredrag. När jag väl hittade fram, visade det sig att halva gruppen av åhörarna inte heller hade hittat dit, och först efter en ofrivillig "akedemisk kvart" kunde jag börja prata om informationsvisualisering och modellering.
Varför hittade jag inte lokalen. Jag visste ju var Gårda låg, eller?
Faktum är att frågan är alldeles för trubbig och oprecis. Jag svarade jakande på att jag kände till "begreppet Gårda", men sen visade det sig i verkligheten att min (och flera andra personers) interna representation av området inte var korrekt. Om man istället skulle ha gett mig en karta över Göteborg och bett mig rita in min interna uppfattningav området på denna kartrepresentation av verkligheten, så skulle vi direkt upptäckt att min definition av begreppet Gårda felaktigt associerats till endast en delmängd av den verkliga ytan.
Stadsdelen begränsas i väster av Mölndalsån, i norr av Redbergsvägen, i öster av Överåsberget och i söder av Örgrytevägen.
Två personer som till synes har samma synsätt och verbalt är 100% överens, kan i realiteten, om man tvingar dem att skapa en representation i ett annat system än det verbala, visa sig mena helt olika saker, eller enbart delvis överlappa varandras interna verklighetsrepresentationer.
En annan aspekt av det specifika fallet är att man brukar skilja på södra och norra Gårda men oftast slarvar man med användningen av "södra" och "norra" så att delarna får samma namn som aggregatet. Att ha samma namn på olika delar i ett system brukar vara ett bra sätt att skapa förvirring.
Om du vill vara säker på att du verkligen förstår personerna du interagerar med (både privat och på jobbet), så gäller det att försöka se verkligheten från FLERA olika perspektiv och leka med flera olika representationstyper: verbala, visuella, metaforbaserade etc...
Personen som har den största paletten av alternativa vyer och representationer, är den som är mest flexibel i sitt sätt att kommunicera och har störst chans att skapa en gemensam förståelse och förbättrad samsyn.
På samma sätt som dina möjligheter att göra dig förstådd i Frankrike ökar dramatiskt om du lär dig franska, så ökar du din kommunikationsförmåga som kravingenjör om du lär dig hantera nya diagram, visualiseringar och modelleringsspråk. Om fransmannen inte förstår din engelska, så hjälper det inte att du skriver det på papper eller att du pratar högre eller skriker.
Samla på kunskap och alternativa representationssätt. Läs böcker, gå på föredrag eller gå en kurs!
 

Om författaren

Stefan Eekenulv är en passionerad seniorkonsult inom kravhantering och förbättringsarbete, kreativ och visuell, alltid med fokus på att se saker med nya ögon och att få det att funka i verkligheten.