Axiomatiska bilder

Våra tankar och idéer bygger på mer eller mindre väldefinierade förutfattade meningar (assumptions) och förhållanden som vi anser som "självklara". Genom att lyfta fram dessa ofta enkla mentala bilder och höja upp dem till att vara versionshanterade axiombilder, får vi kontroll över och gör explicit grunderna för tankarna, exempelvis inom ett projekt. Detta minimerar missförstånd och förenklar kommunikationen mellan alla inblandade. Axiomatiska bilder kan således förtydliga och lyfta fram gemensamma antaganden i ett projekt och vara en start- och referenspunkt för tänkandet. De skapar en gemensam syn på ”projektets verklighet”.
"Axiom" kommer från grekiskans "axioma" (ἀξίωμα), baserat på verbet "axioein" som betyder "att anse något giltigt" / "att kräva”, och från "axios" med betydelsen "att vara i balans". I vanlig logik är ett axiom/postulat ett påstående som anses vara “självklart” och som inte behöver bevisas. Ett axiom anses som en ”etablerad princip” och utgör startpunkten för att härleda sanningar och dra slutsatser. Ett axiomatiskt system ger ofta upphov till ett antal teorem (logisk följd).
En Axiomatisk bild utgör därmed en ”visuell grundsats” som vi väljer att acceptera utan formella och tidskrävande bevis. Den axiomatiska bilden antas vara ”självklart” SANN och gälla enligt ”de gängse konventionerna”. Exempelvis behövs ofta en bild på vad vi menar med "klar" i ett agilt projekt, eller vad vi har för idéer kring begreppet "iteration".
I ett projekt på ett stort företag med flera pågående projekt, många avdelningar och flera våningar, märkte jag tydligt att de olika grupperingarna pratade förbi varandra och att det uppstod problem med missförstånd av den aktuella arkitekturens komponenter. Vad var "the Root Cause" för symptom? Det visade sig att en person i all välvilja hade skapat en förenklad översiktsbild baserad på det aktuella, ganska komplexa arkitekturdokumentet. Denna förenklade bild behövdes verkligen, precis som en kartbok inte enbart kan ha detaljerade kartor över olika städer utan att dessutom måste ha en översiktskarta som visar hur alla städerna hänger ihop. Problemet var bara att denna arkitekturella översiktsbild, skickades runt via mail, kopierades i kopieringsmaskin och förändrades av flera olika personer, utan någon som helst versionshantering. När jag upptäckte "samma bild" med helt olika färger och med olika uppsättningar komponenter insåg jag vikten av att hantera dessa bilder med varsamhet. 
Jag rekommenderar att man höjer upp dem till en status som gör att alla kan använda dem för att förenkla tänkandet. De representerar kunskap kring kausaliteter och förenklar fortsatta resonemang kring ett specifikt ämne. Genom att skapa en unik bild, tydligt ange dess syfte, vad den är tänkt att representera och vad den INTE visar, så kan man hjälpa ett projekt till en bättre intuitiv förståelse av en situation och bidra till en förbättrad kommunikation. Att konstant missuppfatta varandra utan att kunna sätt fingret på VAD det är som inte fungerar i resonemangen eller att vid varje nytt möte behöva ”rita upp grunderna” igen, är oerhört frustrerande för alla.

Axiom-bilder ska vara enkla och praktiskt användbara i verkliga situationer, ungefär som ”snapshots” av kartor för en upptäcktsresande i främmande land. 

Om författaren

Stefan Eekenulv är en passionerad seniorkonsult inom kravhantering och förbättringsarbete, kreativ och visuell, alltid med fokus på att se saker med nya ögon och att få det att funka i verkligheten.