Mätdriven utveckling, del 2

I en tidigare post talade jag mig varm för att mäta sig fram till en bra leverans och göra det i en marknadslik miljö, helst marknaden själv om möjligt. För att mätningen ska vara framgångsrik behöver man mäta rätt saker och på rätt sätt. Om man ser sig omkring så kommer man att finna alla möjliga och omöjliga ställen där det mäts och framförallt mäts fel, vilken får oönskade konsekvenser. Ett par exempel:

Om du reser med flyg mellan Göteborg och Stockholm kommer du att på din biljett finna att restiden är estimerad till 1 timme 5 minuter. Jag har rest sträckan många gånger och oftast tar resan 45-50 minuter. Någon enstaka gång har det säkert tagit en timme eller mer på grund av dåligt väder, mycket trafik eller av någon annan orsak. Men det är inte normen, det är undantaget. Om man tittar på en längre resa, t.ex. mellan Göteborg och London så beräknas restiden till 2 timmar 10 minuter, men i praktiken är restiden ca 1 timme och 30 minuter. Jag gissar att flygbolagens effektivitet mäts (eller mäter sig själva) på hur stor del av sina flygningar som är i tid (åtminstone basunerar de stolt ut hur punktliga de är). Det uppenbart manipulativa sättet att nästan alltid vara "i tid" är ju att lägga på en rejäl marginal i sina tidsuppskattningar. Den oönskade konsekvensen blir att incitamentet att effektivisera verksamheten så att flygtiden reduceras, till resenärernas nytta, uteblir.

För ett par år sedan konsulterade jag för ett företag som för sin kunds räkning ansvarade för förvaltningen av ett IT-system. Ändringar och tillägg till systemet hanterades genom att man skickade in Change Requests vilka prioriterades och implementerades löpande. Kunden var missnöjd med att de i varje ny version av systemet tycktes få allt färre Change Requests åtgärdade. Som den lyhörda leverantör man var ville man tillmötesgå kunden genom att skapa en mätmodell som byggde på att man fick betalt baserat på antalet införda Change Requests samt nedlagd tid jämfört med estimerad tid. Systemet var lätt att manipulera. Genom att i huvudsak fokusera på "lätta" och "små" Change Requests lyckades man implemetera många. Genom att dessutom ta till rejält när man tidsuppskattade dem lyckades man för det mesta att göra det på mindre tid än från början "beräknat". En veritabel succé ur leverantörens synvinkel som kunde slå sig för bröstet men dn oönskade konsekvenserna blev att leveranserna blev inte bättre, kunderna blev inte nöjdare och leveransorganisationens effektivitet blev sämre - trots att mätningen gjorde gällande det motsatta.

På samma sätt kan man t.ex. betrakta ett projektkontor där projektledarnas skicklighet mäts och rangordnas utifrån hur ofta de håller tidplan och budget.

De här exemplen illustrerar vikten av att mäta rätt. Att mäta det uppenbart enkla eller det man redan mäter är förmodligen inte det bästa. Genom att lägga ner lite tankekraft kan man ganska lätt bygga en mätmodell som faktiskt driver fram bättre projekt och bättre produkter. Hur man bygger värdedrivande mätmodeller kommer jag att skriva mer om längre fram. Håll ut!

Om författaren

Mats Wessberg är VD och medgrundare av Inceptive. Han har verkat i IT-branschen sedan 1995 och mestadels som konsult. Hans huvudsakliga expertis är inom Quality Management och utvecklingsmetodik.