Kvalitetskraven regerar i kravlandet

Produkter och tjänster som erbjuds nuförtiden har i stort sett samma typ av funktioner. Alla mobiltelefoner har en inbyggd kamera, alla surfplattor har touchscreen, de flesta bilar har krockkuddar och AirCondition. Även om de flesta företag letar efter en så kallad ”killer application” (enligt KANO-modellen en ”Delight” eller ”excitement feature”1) handlar det oftast om en linjär förbättring av redan existerande funktioner. Att göra en kamera med ett större antal pixlar än tidigare (funktionen finns redan men har en sämre KVALITET) eller en skärm med bättre upplösning. Vi är vana vid att de stora företagen kopierar varandra, så att även om en produkt faktiskt erbjuder en helt ny funktion, så kan vi vara ganska säkra på att det märke som man själv har, snart kommer med en uppdaterad version med samma funktion, eller i varje fall en variant av densamma. Funktionerna styr således ofta inte primärt vårt agerande, utan den starkaste drivkraften är HUR BRA kvalitet de existerande funktionerna uppvisar, vilka kvalitetsattribut som produkten eller tjänsten erbjuder. Beskrivningar av dessa egenskaper är vad vi kallar kvalitetskrav.

Många tror att kvalitetskrav handlar om exakta mätetal med massor av decimaler eller konstiga enheter, men ofta handlar det om att förstå innebörden av en mängd kvalitetskrav och hur de uppfattas av olika typer av användare. Om exempelvis en processor kan virtualisera en del av sina kärnfunktioner och därmed utför ett benchmark-test några millisekunder snabbare än den tidigare versionen av processorn, betyder oftast inte själva siffran någonting för mig som person. Däremot är abstraktionen och den förenklade ”förklaringen” av att processorn (i detta exempel en INTEL multicore i7-processor) utför ”virtualisering och är snabbare” tillräckligt för de flesta.
Därför är det förvånande att Apple med sin nya iPad, har tillåtit en viktökning och en ökad tjocklek, i ett produktsegment där de linjära kvalitetsegenskaperna är ”livsavgörande”. För trots den fantastiska nya skärmen, kommer folk i allmänhet att prata om att den nya produkten var tyngre och tjockare. Trots att det rör sig om ett fåtal gram och några få millimeter (troligtvis inte ens märkbart), har man gett kunden möjlighet att verbalisera ett ”kvalitetsmissnöje”.

Men när det gäller Apple, så vet de troligtvis exakt vad de vill med detta och har planerat hur de taktiskt VÄLJER att låta vissa basala kvalitetskrav stå tillbaka för att fokusera på ett par features där skärmen och begreppet ”retina display” kanske till och med lyfts fram till att bli en DELIGHT2
Den viktigaste faktorn i valet av vilka kvalitetskravsförbättringar som skall prioritieras, är att man har riktig koll på alla intressenter och användargrupperingar.

Även om man är ensam herre på täppan och bestämmer helt och hållet själv, är prioriteringen mellan olika kvalitetskrav inte helt enkel. Speciellt när ett önskat kvalitetsattribut innebär att även vissa funktionella krav kommer att påverkas.

Låt mig berätta om ett enkelt exempel på hur mina kvalitetskrav påverkade tidigare fungerande funktionella egenskaper, och hur jag, trots förlusten av en funktion, ändå blev nöjd med kvalitetskraven och hela projektet.

Det handlar om min ombyggnation av en gammal traditionell cykel till en ”avskalad fixed-gear3-skönhet”.

Lädersadel, läderhandtag, läderclips och läderklätt kedjeskydd. Smala men ”höga” metallfälgar och tätt metallfärgade stänkskärmar som nästan smeker tätt längs däcket. Adjektiv och nomen som beskriver egenskaper och upplevelserelaterade kvalitetskrav. Givetvis måste även hjulen snurra, sadeln vara höj- och sänkbar, kedjan skall kunna sträckas och cykeln låsas. Men utseendet var och är av avgörande betydelse. Det är en ”fix idé”.

Resultatet av min kravspecifikation blev enligt nedan.

Men när jag efter premiärturen skulle låsa cykeln, visade det sig att den höga fälgen (utseendedrivet kvalitetskrav) gjorde att det inte gick låsa cykeln (det funktionella kravet kunde inte uppfyllas).
Jag blev häpen, och min skadeglada kompis skrattade högt, och ni kan se bilden nedan.

Vad blev min reaktion?
Efter några sekunder av uppgivet skratt så accepterade jag faktum och insåg att jag numera får låsa cykeln med det medhavda vajerlåset både genom framhjulet OCH bakhjulet. Dessutom kan jag såga av även låskolven från ramen och göra den ännu mer avskalad, vilket leder till ett renare formuttryck, som i sin tur framhäver läderdetaljerna ännu mer…

Min poäng är att det är enkelt att beskriva en hel hög av ”otroligt viktiga” funktionella krav, men när de sätts ur spel av ett ÄNNU VIKTIGARE kvalitetskrav, så inser man ofta att man drivit det funktionella kravet alldeles för långt och gjort det alltför detaljerat.
Cykeln skall givetvis kunna låsas (eftersom som jag inser och accepterar det faktum, eller assumption, att det finns personer som faktiskt kan tänka sig att lägga beslag på cykeln även om de inte äger den). Men HUR jag låser den, att det specifikt måste vara den ”naturliga designlösningen” med det existerande ramlåset, är ju ett designval. Det finns uppenbarligen flera sätt att låsa cykeln på.

Ofta gör kvalitetskraven att man får upp ögonen för vad som egentligen är viktigt med de funktionella kraven som man beskrivit. Man kanske kommer till insikt om att den detaljerade funktionen faktiskt kan realiseras genom en helt annan design och att det till och med ”gynnar helheten” och i slutändan ger en nöjdare kund. Och en sexigare cykel?

 

(1) KANO-modellen är en viktig del av IREB® CPRE (International Requirements Engineering Board, Certified Professional for Requirements Engineering) och är en kraftfull metod för att visualisera karakteristiska produktegenskaper och identifiera olika typer av kundbehov samt vilka funktioner och kvalitetsaspekter som användare och kunder anser vara viktiga.
(2) Däremot kan man knappast räkna den förbättrade kameran eller 4G som Delight, eftersom även den uppdaterade kameran är klart sämre än andra mobiler och surfplattors kvalitet och 4G fungerar endast i vissa mobilnät i Kanada och USA. Sen kan man givetvis undra om Steve Jobs skulle ha godkänt denna strategi, jag kan nästan se hur han skulle skälla ut och kanske avskeda folk för att ha ökat vikten med 1 gram!

(3) Fixed gear innebär att man endast har en växel och att hjulet rullar framåt om man trampar framåt och bakåt om man trampar bakåt. Hjulet och vevarmen har en direkt koppling och de flesta som cyklar fixed gear uttrycke en känsla av att ”vara ett med cykeln”. Fixed gear saknar således traditionellt frinav med broms. Bromsning kan ske med handbroms, genom att ”trampa emot”  (dvs. hålla igen trampornas fart genom att trampa saktare) eller genom skidding, då man sladdar genom att luta sig frm mot styret och sträcka på benen och låser vevarmen och därmed stannar hjulet. 


Om författaren

Stefan Eekenulv är en passionerad seniorkonsult inom kravhantering och förbättringsarbete, kreativ och visuell, alltid med fokus på att se saker med nya ögon och att få det att funka i verkligheten.