Kontextdrivna uttryck, del 2

Del 1 finns här

Let’s Test 2012 inleddes måndag morgon av Michael Bolton med en keynote med namnet If It’s Not Context-Driven, You Can’t Do It Here.  Att titeln på presentationen stank av ironi var Michael tydlig med vilket jag nog gör säkrast i att påpeka även här. De stora dragen som Michael lyfte fram, genom att knyta an till turerna och tvisterna mellan Robert Boyle och Thomas Hobbes rörande forskning kring vakuumpumpar på 1660-talet, rörde exempelvis möjligheten att se testning som en samhällsvetenskaplig gren snarare än en strikt teknisk – eller åtminstone de likheter som finns mellan testning och samhällsvetenskaplig forskning. Det vill säga där testning är starkt knuten till ett systemtänk, starkt beroende av dess kontext och dessutom verksam i en miljö med många osäkerhetsfaktorer. För att exemplifiera detta menar Michael att man som testare aldrig kan lägga fram ett entydigt svar som är en definitiv sanning om den produkt man testar utan kan i bästa fall producera ”partial answers that might be useful”. Michael menar även att väl utförd testning är något som kan jämföras med antropologi i den mån att de båda exempelvis kräver ett tvärvetenskapligt tänkande, ett utforskande tillvägagångssätt och förmåga att förmedla en berättelse.

Dagen fortsatte för egen del med en heldagstutorial med Rob Sabourin under rubriken Just-In-Time Testing.  En av grundtankarna i Robs Just-in-Time-approach är att utföra olika moment inom testningen när tidpunkten är som mest rätt för dem. Detta kan bland annat yttra sig i a.s.a.p. kontra a.l.a.p-metoden (d.v.s. as soon as possible vs.as late as possible) vilken kortfattat kan beskrivas som att man som testare t.ex. bör börja samla på sig testideer för kommande testning så tidigt man bara kan – i princip redan då man börjar skymta ett kommande projekt i horisonten. Däremot bör man inte detaljera och konkretisera sina testideer i faktiska testfall, charters eller liknande förrän ”så sent som möjligt” då man har mesta möjliga kunskap om systemet man ska testa, kontexten i vilken man ska testa, risker etc etc. Rob valde även att tala en del om hur man som testare påverkas av vad han kallar turbulens i kontexten och vilka faktorer som driver denna, d.v.s. förenklat sett vad som driver förändringar i den kontext man befinner sig, hur man identifierar dessa context drivers och hur man hanterar den turbulens, eller förändring, som dessa bidrar till.
Rob fortsatte dagen med att diskutera vad context-driven innebär och dess relation till övriga nivåer av kontextberoende såsom exempelvis contex-aware eller context-imperial (se t.ex. här för beskrivning av dessa).  Därefter övades på metoder för att effektivt samla ihop testidéer med hjälp av Index Cards. Testidéövningen övergick sedan i att belysa hur olika dessa testideer kan värderas och prioriteras beroende på vilken kontext man befinner sig i genom att låta de olika grupperna utvärdera varandras testideer baserat på sin egen på förhand definierad kontext – återigen; kontexten är helt grundläggande när vi avgör vad, hur och när vi ska testa.

Min första dag på Let’s Test avrundades med ett par bonuspresentationer: Först en introduktion i grunderna i hypnos med Alan Richardson som är såväl testare som hypnotisör. Jag nöjer mig med att säga det och att konstatera att Alan bjöd på ett och annat knep som kan vara bra att ha med sig i framtida bugg-triage, projektmöten eller löneförhandlingar... Därefter berättade Michael Hunter uppkomsten av och turerna kring den smått legendariska, eller åtminstone i varje testares skrivbordslåda obligatoriska(?), You Are Not Done Yet-lista.

Om författaren

Per Klingnäs är konsult på Inceptive och arbetar huvudsakligen med testledning och testning. Han är övertygad om att testning mår bra av att vara kontextdriven och arbetar själv helst med en utforskande approach.