Tror du att dina associationer är kausala

BILD_Association-Korrelation-Kausalitet (2).png

Saker och ting hänger ihop i världen! Ju äldre man blir, ju mer erfarenhet man har och ju mer ”utsatta situationer” man navigerat sig igenom, desto fler saker kopplar man ihop och kan resonera kring. 

Kompetensutveckling handlar inte bara om att gå utbildningar och läsa böcker; det handlar lika mycket om att leva och lära i verkligheten.

Jag brukar rekommendera att man inte bara ”frågar VARFÖR” när man vill förstå, upptäcka och utforska krav, utan fokuserar på och försöker kartlägga en person eller en grupps ”resonamangskarta” genom att ställa frågor som leder till att de involverade börjar BESKRIVA sin inre kausala värld, snarare än att försöka försvara sig eller hitta på ett ”bra svar” på en varför-fråga.

Men för att kunna skapa en kausal karta som kartlägger hur personer tänker eller hur en person tror att ett fenomen fungerar, så måste man först definiera vad man menar med orsak (cause) och verkan (effect).

Vad är skillnaden mellan kausalitet, korrelationer och associationer?

Kausalitet

Kausalitet implicerar existensen av en ”genererande mekanism”, någon form av ”transformationprocess” som skapar/producerar en händelse/tilldragelse (event) när en annan händelse sker.

Händelsen/tillståndet A orsakar händelsen/tillståndet B om A är ”ansvarig för” att B uppstår/sker.

(Vi antar här att A är en tillräcklig orsak en å kallad sufficent cause).

För att relationen ska vara kausal krävs att om vi ändrar situationen till en värld där händelsen INTE sker, då sker inte heller B!

Det innebär att i den kausala modellen kan vi resonera om MÖJLIGA VÄRLDAR och vad som skulle kunna ske om vi ändrade vissa parametrar och tillstånd eller låtsas att vissa händelser existerar.

Vi kan alltså resonera kring en tänkt situation som inte är verklig eller har hänt och utan att använda alla fakta som finns i den gällande situationen (Counter Factual Reasoning). Exempelvis så kan jag resonera kring vilken väg jag skulle kunna cykla för att ta mig från min bostad till Lindholmen, även om jag inte i verkligheten cyklar (pga halkan) utan tar bilen.

Korrelation

Korrelation är ett fenomen som visar på att ett fenomen brukar ske (med mer eller mindre hög procent) i samband med ett annat fenomen. Exempelvis så ”vet vi” att det är fullt på spårvagnarna vid 8-tiden på arbetsdagar men ganska glest med folk vid samma tidpunkt på en söndag. (en annan orsak till fulla vagnar är ett minskat antal verksamma vagnar , i sin tur orsakat av dåliga nya spårvagnar som rostar sönder och måste tas ur bruk redan efter ett par år!)

På samma sätt kan vi ”bevisa” ett samband mellan skostorlek och huvudets storlek.

Men om man gör en lång vandring eller springer flera mil, så kan fötterna svullna upp och bli flera storlekar större. Innebär det då att huvudet också sväller upp?

Sambandet mellan skostorlek och huvudstorlek är alltså inte kausalt, utan snarare ett statistiskt samband i den aktuella värld vi lever i just nu.

Redan på 1700-talet visade filosofen David Hume att man inte kan dra slutsatsen om kausalitet från observerade korellationer.  Om man betraktar verkligheten en enda gång och ser att när A sker så uppstår B, eller om man gör samma betraktelse flera tusen gånger, så är det fortfarande inte ett bevis för att A verkligen ORSAKAR B. Det kanske är så att B orsakar A (fast du uppfattar A innan du ser B), eller att något helt annat fenomen (som du inte är medveten om eller har letat efter) orsakar BÅDE A och B.

Problemet är att vi människor är väldigt snabba med att omvandla osäkra samband/korrelationer till kausala samband (unjustified causal attribution). Vi gör det nästan av gammal vana och vår erarenhet kan ofta leda oss helt fel. När vi är säkra på de kausala sambanden, så slutar vi registrera även tydliga signaler i olika situation som visar på motsatsen.

En del av kravingenjörens arbete är att upptäcka falska kausal samband som gör att vi tror att vi vet vad vi pratar om och som gör att vi drar suboptimala slutsatser och mindre bra strategiska beslut.

Korrelationer visar således vi har observerat och vad vi lärt oss om den aktuella situationen, men inte något om vad som verkligen orsakar vad.

Associationer

Varje ord man hör och varje bild som vi ser skapar inre associationer. Det kan kännas som att ett ord ORSAKAR ett annat, eller att en bild ORSAKAR en annan bild. Men egentligen handlar det om vad en person subjektivt upplever, tolkar och tänker kring ett fenomen. Sambandet kan vara helt ologiskt, sakna minsta bevis och till och med gå stick i stäv med publicerade fakta.

Associationer fångar hur vi tror att världen fungerar. Genom att visualisera en persons associationer kan man kartlägga hur han/hon tänker och tror att världen hänger ihop.

Men vi måste vara medvetna om att associationer sällan är kausala. Även om det är person i ledningsgruppen som gör associationerna!

Genom att kartlägga subjektiva associationer, upplevda ”best practices”, viktiga samband och införa fakta och utredningar (proof of concepts), så kan kravingenjören bit för bit bygga kausala modeller som hjälper oss att förstå verkligheten bättre och kunna resonera bättre och fatta bättre beslut.

Kravarbete är ju en del av ett förändringsarbete och arbete med kasualitet gör att vi kan styra förändringen bättre.

Posted by Stefan Eekenulv 11 April 2013